Landsort är en plats för tankar om tiden

Är just hemkommen från Landsort där solen denna helg strålat som aldrig förr. Jag har blåsor i händerna efter krattande av gräsmattan (jo, det finns gräs även på denna karga ö) och ett fridfullt sinne, genomblåst och rejält uppiggat av skiftningarna i den gråa graniten. De vindpinade tallarnas klagan har förenat sig med ett idogt ljud från radarn i det höga lotstornet.

Nyligen fanns en artikel i DN om en ny konststiftelse på Lofoten. Där har byggts ett hus som kallats ”The Place” dit inbjudna konstnärer ska ”ges tankerum för att reflektera över den tid vi lever och står inför.” Byggnaden där konstnärerna ska få stanna har ”ett avskalat nordiskt formspråk i trä och ligger avskilt vid randen av ett berg och med utsikt mot Grönland och Spetsbergen.” Gott så!

Tänker i mitt stilla sinne att det är onödigt lång resa för de stackars konstnärerna (första gästen lär vara från Japan, enligt artikeln). De skulle lika gärna kunnat stanna på Landsort, alla stugor och hus är byggda i trä, visserligen är taken av korrugerat plåt, inget för det känsliga ögat men praktiskt när nordan härjar. Det går utmärkt väl att reflektera över tiden som obönhörligt tickar sig fram. Där finns rejäla röda baracker med anor från de stunder tappra soldater smög i buskarna. Barackerna inhyser numera ett förträffligt vandrarhem. Och när sommaren slår upp porten gör puben och den lilla affären i Västerhamn detsamma. I Svedtiljas restaurang kan man låta torskryggen smälta i munnen samtidigt som en rödglödgad sol om kvällen sjunker i havet.

På tal om konstnärer funderar bokstäverna i min bok ABC för barn och pensionärer kring ämnet konst. Anledningen är att Envisa E ska söka till Bokstavsbaletten och därför intensivt tränar på att göra piruetter. Det är väl ingen konst att göra piruetter säger Långe L helt fräckt. Då utbryter dialogen nedan.


”Vad är konst?”, undrar Olyckliga O.
”Att snurra lagom”, svarar Envisa E.
”Konst är det som överraskar”, menar Artur A.
”Konst är satt skala bort det onödiga”, säger Igge I
”Och lägga till det som lyfter”, nickar Truliga T.
”Konst är att ge längtan en form”, säger Doris D

Ett orakel svarar på frågan (några sidor senare i nämnda bok): ”Konst är att träffa mitt i prick.”
Det må vara hur som helst med den saken. Somligt kanske inte går att fånga i ord. De är som med Landsortsvinden. Den blåser hur den vill och när den vill, ibland tjuter den och gnölar, ibland är den inget mer än en viskning (mer sällan). Det är som det är. Gott så!

Vill du beställa boken kan du göra det via: shop.whipmedia.se/produkt/abc

6 thoughts on “Landsort är en plats för tankar om tiden

  1. Tack för den fina kommentaren! Det är verkligen något speciellt med allt det gråa och blåsten på Landsort som får en att samla tankarna. Fler borde upptäcka ön.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *