Ett hektiskt hundliv

Ett hektiskt arbetsliv försvann i höstas och blev utbytt (visar det sig) mot ett hektisk hundliv. Har man barn har man inte sällan barnbarn och inte sällan finns hundar med i bilden. Så här i sportlovstider blir man erbjuden att ta hand om hundarna medan familjerna åker skidor. Små ettriga hundrackare i slalombacken är ingen hitt… En nybliven pensionär måste förbarma sig.

Hundarna, far och son (3 månaders valp), följde med på helgresan till Landsort. Bilresan från Stockholm gick utmärkt trots att vägen slingrar sig efter avfarten från väg 73 till Ankarudden. Värre blev det med passbåtsresan till Norrhamn. Stångskär var utbytt mot Bamse, som står sig bättre i vintertid när isen växer till sig. Pablo, fadern tog det lugnt men lilla Morris darrade som ett asplöv i vinden en stormig höstdag. Via Norrhamn till Österhamn. Äntligen framme i huset vid Lotstornets skugga. Kallt och ruggigt men vad rör det den som har päls? Morris nerver hamnade på plats.

Sitter i soffan med en hund på varje sida och skriver på en epistel (blogginlägg), den sjätte i ordningen. Helgen är över. Jag beslöt mig för att stanna kvar ytterligare några dagar. Betydligt enklare att vara hundvakt på en ö än i stan. Sambon däremot som vägrar pensionärsliv drog iväg till stan. I helgen som gick tog vattnet slut men läckan är funnen och nu rinner det ur kranarna igen. Det som nu kan hända är att elen går men jag har bunkrat med ficklampa bredvid sängen och stearinljus finns det gott om sen nyårsafton. Visst, ödsligt blir det om kvällen när mörkret faller och fullmånen kastar sitt spöksken över klipporna, när det knäpper i värmefläkten, vinden suckar i kakelugnen och trappan knakar. Men jag stannar! Hundarna är mina bodyguards. De kryper ihop nära mig i sängen. De tycker sig ha ett stort ansvar. Vi skyndar oss att somna.

På tal om månsken påminns jag om Ylande Y i boken ABC för barn och pensionärer, en hund som står på ett berg och tjuter mot månens runda skiva. Nu bor han hos Wubbel W och Myckna M, eftersom han kom bort från sin mamma i samband med den stora branden.

Ylande Y vill vara ifred och längta menar Myckna M men Ebba, flickan i boken som leker med bokstäverna, vet bättre. Hon vet att när man längtar vill man inte vara ifred. Då vill man vill ha en vän bredvid sig, ända till morgonen när de första solstrålarna får det att svida i ögonen.

Efterord: Dagen därpå tog vattnet slut igen och molnen skymde månskenet… men se det är en annan historia

 

 

1 thought on “Ett hektiskt hundliv

  1. Härlig historia, för mig växer en lite film fram, ser o hör en historia??
    God fortsättning i din spännande resa i bloggvärlden G

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *